En Bokcirkel På Nätet

[Carola]

Diskutera och kommentera Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist här!

[Kristina P.]

Detta var min första vampyr/skräckroman på länge (om inte någonsin) och Ajvide Lindqvist lyckades med vad få författare gör, att hålla intresset och koncentrationen under exakt hela läsningen, och att få mig att inte vilja lägga boken ifrån mig. Bara några få sidor in hade jag blivit skrämd, äcklad och intresserad av att läsa vidare. Allt detta höll i sig under hela läsningen och jag är oerhörd nöjd med att äntligen ha läst Låt den rätte komma in. En bok som får mig att vilja fortsätta läsa fler böcker av John Ajvide Lindqvist. Mycket bra, originell bok!

[Shelly]

Vet inte vad jag ska säga efter att (äntligen) ha läst ut den. I början la jag märket till det ”grabbiga” språket men det håller inte i sig genom hela boken och jag reagerade på blandningen, ena meningen är poliskuk sedan står det något i stil med ”ty tyngden”, det fanns en hel del av dessa småsaker som jag hetsade upp mig över (har en tendens till att göra det).

Han hade gjort research som jag tyckte blev lite övertydlig, kände mig smälld på fingrarna. Som då han förklarar varför vittna inte ska prata med varandra tex. (Hela den scenen irriterade mig) Men trots all research så har i alla fall Virginia kvar ringen på sig på sjukhuset… (Jag vet att jag är jobbig och petig)

Jag tyckte att det var lite knepigt att förstå vem boken var skriven för, kändes lite som en barnbok men var lite grov för att vara det. Irriterade mig på dialogen, luddiga karaktärer mm… Tror inte att jag har läst något om vampyrer förut men det känns som om känslan, stämningen är en väldigt viktig del och det kändes inte som om det fungerade för mig. Vampyrer i Blackeberg på 80-talet… nja.

Stundvis väldigt visuellt skrivet, men karl ska ju tydligen vara manusförfattare så det är kanske inte så märkligt. Filmen ska visst ha premiär i oktober, (trailer för filmen http://www.youtube.com/watch?v=lJuxX3uuW1g). (Det var inte hur jag såg Oskar. Hur såg Oskar ut för er? Min Oskar var mörkhårig.)

Bäst var nog den delen med katterna som anfaller Virginia.

Nå, vem dödade katterna, sid 389? Fanns det några vampyrer kvar annat än Eli, var det hon som åt katter eller?

Vad hände med Oskar, vart är han på väg? Är han med Eli?

[Kristina P.]

Jag förstår att du ställer dig de här frågorna, men boken gjorde ett så stort intryck på mig, att jag kände (och fortfarande känner) att jag inte behöver de svaren. Och Ajvide Lindqvist lyckades att dra in mig såpass mycket i boken, att jag definitivt kommer se filmen med, och läsa fler av hans böcker. Och just det som du hade problem med " Vampyrer i Blackeberg på 80-talet…", så fungerade det väldigt bra för mig. Jag har inte heller läst vampyrromaner innan, så det kändes bra att göra det i en riktig miljö, även om jag aldrig varit i Blackeberg och området på så vis fortfarande är fiktion för mig.

Och som svar på hur "min Oskar" såg ut, så såg han ganska oskyldig ut. Han hade lite smålockigt ljust/brunt hår och ganska smal.

[Shelly]

(Frågorna var mest till för att få igång en diskution. För det är ganska tyst här, nästan så att det ekar)

Ibland blir jag irriterad på mig själv för att jag är petig och därför har svårt att hitta böcker jag verkligen gillar. Synd att man inte bara kan stänga av vissa saker

[Kristina P.]

Jag kunde förresten inte låta bli att tycka synd om Oskars mamma. Hon försöker och försöker, men ändå dras Oskar bara längre bort, och därför undrar jag lite vad som hände med honom på slutet. Inte för att jag brydde mig särskilt mycket om honom, utan för mammans skull. (Man skulle nu kunna tro att jag har egna barn, men det har jag inte) Varken Oskar eller Eli var karaktärer som jag var så förtjust i, nämligen. Vilken person tyckte ni mest/minst om i boken?

(Jag försöker också minska ekoeffekten här på forumet, men det lyckas inte alltid, som både du och jag märker)

[alamunk]

Jag tycker att den är helt OK. Just kombinationen av vampyrer och Blackeberg gör det hela kittlande. Det är ju lite av kännetecknet för alla hans berättelser: att det otäcka finns så nära. Strax bakom dej... Jag blir så fångad av berättelsen att jag sträckläser, slukar som en 12-åring och ser inte några petiga detaljer. Bäst av hans böcker tycker jag att "Hanteringen av odöda" är.

[Jossansten]

Ursäkta att jag är lite sen med inlägget...

Jag blev helt uppslukad när jag läste Ajvide Lindqvist. Läste "Hanteringen av odöda" först, valde "Låt den rätte komma in" efter det. Har i höst läst "Människohamn". För att svara lite på dina språkfrågor, Shelly (eller i alla fall komma med en teori) tror jag att han inte riktigt hittat sin berättarröst i "Låt den rätte...", det är hans första bok och jag tycker att de blir bättre och bättre ju mer han skriver. Men jag har inte varit så petig i min läsning, jag har varit helt uppslukad av alla hans stories och håller med alamunk i att det är kittlande att det finns runt hörnet - här i Sverige! Spänning hela tiden, äcklad ganska mycket, men det är också lite härligt ibland. Gillar verkligen boken! Karaktärerna kunde varit lite mer utvecklade, men de blir också bättre och bättre för var bok Ajvide Lindqvist skriver.

[Susanna]

Nu var det ett tag sedan jag läste boken men ska ändå skriva några rader om den. Jag läste inte boken förresten utan lyssnade på den som talbok, när jag jobbade kvällar/nätter vilket var lite läskigt. Boken var bra, får en 4:a av mig och jag gillade att den utspelade sig i en förort i Sverige vilket gör att det känns verklig. Tidigare i höst så drog jag med sambon på bio för att se filmen, och som vanligt var boken bättre, men filmen helt ok.